Eftersom den här så kallade nagelbloggen spårar ur mer och mer kan jag lika gärna fortsätta att visa er bilder på fluffiga djur! ;)
Ni som hängt med ett tag har ju sett åtskilliga bilder på den lilla hunden som jag passar emellanåt. Sist jag lämnade tillbaka honom så kände jag att jag egentligen vill ha en egen… men hund är inget alternativ för min del just nu. Och jag tycker inte man ska skaffa hund (eller något djur för den delen) om man redan vet att man inte kommer ha tillräcklig tid för det. Men det finns mindre krävande djur än hundar som tur är…
Min rumskamrat jobbar i en butik som säljer djurmat och djurtillbehör (dock inga djur) och då och då kommer det in hemska människor och dumpar sina oönskade husdjur där. Ibland kommer ägarna in när butiken är öppen, ibland står det bara en bur framför entrédörren på morgonen när personalen kommer dit. Det är väl snäppet bättre än att släppa ut djuren vind för våg i naturen, men det är fortfarande riktigt eländigt att bara dumpa över ansvaret på nån annan på det viset. Personalen är ju djurintresserade och kan i vissa fall ta hand om de övergivna stackarna, eller hitta hem åt dem bland vänner och bekanta, men det finns ju en gräns för hur många hamstrar/kaniner/marsvin man kan ha hemma!
Den här gången var det vi som förbarmade oss och har nu blivit ägare till de två små marsvinen Viggo och Sixten. De fick ett hem och jag fick två fluffiga små djur att klappa på, så win-win!
 |
| Japp, marsvinen sitter i ljustältet! Det går alldeles strålande att fota marsvin i ljustält :) |
De är tio månader och hade inte hunnit bo hos sin ägare i ens två. Deras ägare kom in och hotad med att avliva dem om personalen inte tog hand om dem på stört. Att sätta ut en annons på Blocket var tydligen inget alternativ, trots att det är bra mycket billigare än att avliva dem! Hemska människa! De kom dessutom med galet mycket utrustning och mat för säkert två månader, bara den gigantiska buren är värd 600:- och hade gått att få pengar för, med marsvinen ”på köpet”. ...Många bättre alternativ än att avliva dem eller dumpa dem…
 |
| Sixten till vänster och Viggo till höger. Viggo hette Viggo när han kom medan Sixten var namnlös, så honom fick vi döpa själva. |
Nu har de bott hos oss i 5 dagar och har fått flytta in i badrummet. De har funnit sig till rätta i sin nya mindre bur, men de har inte fattat än att luckan är öppen hela dagarna så att de kan få gå ut som de vill och gå fritt i badrummet. Förhoppningsvis lär de sig snart :) De behöver få gå lösa och motionera lite för det har uppenbarligen varit dåligt med det innan, de är väldigt svaga i bakkroppen och paddlar sig mest fram när de inte har spån att gå på.
 |
| Viggo är en långhårig typ och han är nästan overkligt mjuk att klappa på :) |
 |
| Sixten är nån spännande korsning så han har sträv, lite lockig päls fram och lång slät päls bak, och krulliga morrhår. Han har redan fått smeknamnet Svinto :) |
Så vår lilla familj växer :) Nu är det jag och rumskamraten, två marsvin, 20+ akvariefiskar i två akvarier, en undulat och tre nymfparakiter!
Bedårande! Jag hade marsvin när jag var liten och det var de mysigast små djur man kan tänka sig.
SvaraRaderaVilka sötnosar!
SvaraRaderaVilka fina! Tycker det är fruktansvärt hur vissa människor beter sig mot djur.. :/
SvaraRaderaFina, roligt att se att de ville bli fotade i fototältet, du får börja kalla det för catwalken..eller marsvinswalken..;)
SvaraRaderaJag tycker Svinto var bästa namnet :)
SvaraRaderaGulliga!
(jo, jag är hemma nu och börjar så småningom återgå till vardagen och komma ikapp både här o där. Semester blir man fort van vid! )
Åh, vilka sötnosar! Särskilt Viggo :)
SvaraRaderaMen vilka sötnötar! Svinto passade ju jättebra!
SvaraRaderaMen guuuuuud vad söta! Jag hade marsvin innan katterna. De hette Spock och Yoda och var virvliga och mjuka. Tyvärr fick de någon otäck ohyresjuka av stallhö som jag fått och de led så pass att vi var tvugna att ta bort dem. Supersorgligt... De ligger begravda under en av våra syréner nu.
SvaraRaderaUnderbart söta! Och vilken tur de har som hamnade hos er istället för hos veterinären! =)
SvaraRaderaÅåååh, vilka underbara sötnosar! När jag var mindre hade jag marsvin. De är så söta!
SvaraRaderaÅh, sista marsvinet måste nog vara ett teddy-marsvin!
SvaraRaderaUnderbart söta! Marsvin är bland de gulligaste djuren i hela världen, älskar dem!
SvaraRaderaVad avis jag blir! Eftersom min sambo är allergisk mot katter så har jag bestämt mig för att ha kaniner när vi blir sådär vuxna och skaffar en villa 8) Och om det aldrig händer ska jag skaffa dem ändå!
SvaraRaderaDet finns så mkt dåliga människor alltså, tur att de fick ett bra hem ändå!
Marsvin genererar tydligen många kommentarer! :D Tack så mycket allihop!
SvaraRadera...Bra att veta att jag har nått att falla tillbaka på när naglarna inte går att fota ;)
Dessutom lever ju inte marsvin och hamstrar särskilt länge, så hur jävla svårt kan det vara att ta sitt ansvar egentligen? BAH!
SvaraRaderaFantastiskt gjort tycker jag!! Tänk pm det fanns mer människor som skulle kunna tänka sig att göra en sån sak? Åh dom är ju hur söta som helst!!
SvaraRaderaJag vill klappa!!!!!!!!!!
SvaraRaderaHaft många djur men aldrig marsvin, tror faktiskt aldrig jag ens klappat ett. Hur som så var de söta och framförallt en mycket din handling av dig och din rumskamrat.
SvaraRaderaDu får kombinera bloggen nu när du fick så många kommentarer på detta. Kanske måla klorna på dem och fota;-)
Lela - Hahaha, de blir lagom sura när man klipper klorna, så det hade jag nog aldrig kommit undan med! ^^
SvaraRaderaNaww så söta marsvin! Vad skönt att de kunde få ett nytt hem, en del människor borde aldrig skaffat djur..
SvaraRaderaGrattis! De är supersöta! Vilken tur att ni kunde rädda dem från deras hemska f d ägare! Jag förstår inte hur man kan tycka att det är ett alternativ att avliva friska djur.
SvaraRaderaÅh jag tittar här allt för sällan märker jag! Va roligt att ni skaffat marsvin!! Jag ska komma och klappa!!!!!
SvaraRaderaLouise - Ja det får du göra! :D
SvaraRaderaSupersöta små grisar! Och väldigt fint gjort av dig att ta hand om dem! Jag blev dock lite orolig när du säger att de är svaga i bakkroppen och paddlar sig fram, speciellt med tanke på att den ena har extra mjuk päls. Hos marsvin finns det en typ av päls som kallas för satin, som är väldigt mjuk och ofta glansig. Denna pälsen har dock ett samband med en sjukdom som kallas satinsjukan och som gör att marsvinen får svårt att röra sig. Man upptäcker den ofta på att marsvinen har svårt att böja bakbenen ordentligt. Det är en ganska smärtsam sjukdom så det är kanske värt att kolla upp den?
SvaraRaderaJag läste om satinsjukan i samma veva som vi skaffade dem... Men nu efter att de har bott hos oss ett tag och fått bra mat och ordentligt med utevistelse ur buren så knallar de omkring jättebra. Hoppar över burkanten ut och in och springer över golvet när man kommer. Så nu är de i mycket bättre skick :) De hade nog spenderat större delen av sitt liv i buren på spån och var inte vana vid att gå helt enkelt, hade inte muskler så det räckte till.
RaderaMen det är bra att du tipsar, tack så mycket!